söndag 13 juli 2008

tandemsöndag

Idag har vi cyklat, vi cyklade över fyra mil. Fyra komma tre nånting, tror jag det blev. På tandem. Det var intressant, bland annat hann vi (jag) bli irriterad på ett helt fotbollslag som stod över hela cykelbanan med packning och allt utanför stenaterminalen. Vi flög fram på vår aluminiumhäst i trettifem knyck med vinden i ryggen, solen i nacken och känslan av oövervinnlighet. All den rörelseenergi som är uppbygd av två personer på en tandem framflygandes i trettifem knyck omvandlades snabbt till så kallad negativ energi som snabbt fördes över till handen som ivrigt klämde på den nyinköpta tutan (en slags manuell huligantuta, skulle man kunna säga). Det gick inte så bra - föga förvånande hjälper inte frustration ett dugg för att flytta ett fotbollslag, här för att spela gothia cup, från en cykelbana, hur ivrigt man än tutar.
Saken upprepades igen utanför operan. Förutsättningarna var desamma - trettifem knyck, vinden i ryggen, solen i nacken, självförtroendet på topp och en folkmassa i vägen. Lika snabbt som förra gången, inte för att jag hade lärt mig från förra gången, tryckte jag minst lika ivrigt på tutan igen - ända tills gummibollen lossnade från tutan och trillade av. Tvärnit och nederlag.


Mitt senaste problem är att jag vill cykla vårt trädgårdsavfall till återvinningscentralen, men man har bara sex gratisbesök hos återvinningscentralerna, därefter kostar det 250kr/besök. Därför vill jag ju såklart ha så mycket skräp som möjligt vid varje besök. Det är svårt när en normalstor cykelkärra bara rymmer en säck.
Det är helt enkelt svårt att försöka leva vuxenliv med trädgårdsarbete samtidigt som man vill vara bilfri. Även om det ekonomiskt funkar att ta en poolbil och köra det samlade avfallet till återvinningscentralen så känns det inte rätt köra dit med bil bara för att det ska funka ekonomiskt - på något sätt känns det fånigt att det i slutändan, i det här fallet, är billigare med bil än med cykel, bara för att normen är att lösa sådana problem med bil. Plötsligt börjar jag förstå cykelentustiaster och deras agg mot dagens samhällsplanering.

Inga kommentarer: