igår var det dags för nånting-mila-service. Således körde jag till ford som första grej på morgonen, lämnade in bilen och tog en hyrbil tillbaka till jobbet. Inga problem, trafiken var ungefär som den brukar vara på morgonen - trög, men absolut inte omöjlig. Däremot blev jag, helt i fas med mitt på sistone dåliga humör, väldigt irriterad på en medelålders man som uppenbarligen inte ville släppa in mig framför honom utan lite smidigt täppte igen den lucka som fanns. Framåt eftermiddagen hade jag ett ärende på stan och tog därför bilen dit. Under tiden jag uträttade mitt ärende ringde ford och sa att min bil var klar, så jag drog mig ditåt. På vägen dit får en förare för sig att byta fil över heldragen linje utan att blinka och uppenbarligen utan att titta i döda vinkeln varpå vi är lite väl läskigt nära att krocka. Efter att jag har hämtat bilen hade jag fortfarande ett ärende kvar i stan, varpå jag drar mig inåt stan igen. Det fanns inga lediga parkeringsplatser på gatan utan jag chansade istället och parkerade på en parkering som kräver tillstånd, men där ansvariga inte har brytt sig om att anlita några parkeringsvakter historiskt sett (dessutom skulle ju ärendet gå snabbt..) Den här gången slutade det dock med en parkeringsbot. På vägen hem var det värre köer än vanligt och det kändes som en evighet att ta sig hem. När jag satt där i köerna blev jag påmind om att jag förr inte hade särskilt mkt emot att sitta i bilköer, men den här gången kände jag mig bara rastlös.
Förr(??) tyckte jag om att köra bil, men både igår och när vi körde till ett bröllop i karlstad i lördags blev jag obehagligt rastlös av att sitta i bilen. Likadant har det varit under sommaren när vi har kört till t.ex. mina föräldrar i skåne eller liknande - de där timmarna i bilen är inte sådär fantastiskt upphetsande.
I alla fall så var det uppfriskande att få byta om till träningskläder och cykla mina dryga 1.2mil till badmintonen, springa slut på benen och sedan cykla hem igen.
För övrigt tänkte jag ha ett långlöppass i fredags - efter ungefär 11km fick jag bryta pga hur otränad jag är (tror jag, det kändes konstigt iaf) och om mindre än tre veckor är lidingöloppet. det kommer ju antagligen bli något av en upplevelse att ta mig igenom de milen..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar